c a r o l i n e Δ

Det här har varit den värsta dagen nästan, det är nu jag börjar inse, har gråtit i nån timme nu och kan inte sluta, jag vill bara få svar på mina frågor men hon svarar ju inte på dom. Jag vet att ni är nyfikna och har besöksrekord nu tack vare det här, men jag bryr mig inte, jag måste få skriva av mig och har inte papper och penna tillgängligt och mitt word fungerar inte. Jag bryr mig inte vad ni tycker om mig, om jag är för ytlig eller ej. Jag älskar min mamma och jag säger allt jag vill för att få folk att förstå att jag älskar henne, saknar henne och avgudar henne. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt, jag tycker det är så orättvist, att min mamma skulle dö, att mina syskons mamma måste dö, min lillasyster är 13 år. och det fanns inte ens nån orsak till varför hon dog. Jag blir så arg!! Varför tar Gud ifrån allt gott? Av noll anledning. Det fanns ingen, det bara hände. det är så sjukt och jag blir ledsen bara jag tänker på det. Jag trodde jag skulle ha en mamma som såg när jag växte upp, som såg när jag gifte mig, skaffade barn, jag trodde min mamma skulle få leva ett långt liv, uppfylla hennes drömmar, bli mormor, farmor o.s.v. Men antar att Gud är orättvis, livet är orättvist, allt är orättvist. Just nu vill jag bara säga att, livet kan ta sig. Är trött på allt den här skiten.